Politiska fångar i Kuba
Skriftlig fråga 2019/20:246 av Jakob Forssmed (KD)
Jakob Forssmed (KD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sveriges Riksdag

José Daniel Ferrer

José Daniel Ferrers barn och sambo demonstrerar för hans frigivning och fängslas och förhörs under flera timmar. 

Den 1 oktober greps den kubanske demokratiaktivisten José Daniel Ferrer av kubanska myndigheter i Santiago de Cuba. Han har sedan dess hållits fängslad och har sedan den 4 oktober inte haft kontakt med sin familj. I fredags nekade en domstol i Santiago den habeas corpus som Ferrers hustru lämnat in. Ännu har alltså inga anklagelser riktats mot honom. Såväl Amnesty International som Civil Rights Defenders har krävt att han friges.

José Daniel Ferrer har sedan början av 00-talet varit en av Kubas mest tongivande demokratiaktivister, aktiv inom Movimiento Cristiano Liberación (MCL) och då engagerad i Varelaprojektet. Under våren 2003 dömdes han till mer än 20 år i fängelse och satt av 8 år. Sedan dess har han och hans medarbetare gripits ett otal gånger.

Frihetsberövandet av José Daniel Ferrer är denna gång bara ett av flera uppmärksammande fall de senaste veckorna. I samband med att EU:s höga representant Federica Mogherini besökte Kuba i september greps 188 personer för att omöjliggöra protester i samband med besöket. Gripandet av Ferrer gjordes dagen innan EU och Kuba inledde sin årliga människorättsdialog i Bryssel.

Båda dessa exempel visar att den kubanska regeringen helt saknar ambitioner att för det första följa de principer om mänskliga rättigheter som finns inskrivna i avtalet mellan Kuba och EU, och för det andra tillåta en öppen dialog om mänskliga rättigheter inom landet.

Efter att den svenska regeringen i juni drog tillbaka propositionen från riksdagen om att godkänna EU:s avtal om politisk dialog, bistånd och handel med Kuba skickade 391 kubanska demokratiaktivister ett brev till regeringen till stöd för detta beslut. De skrev bland annat att Sverige inte borde godkänna avtalet förrän den kubanska regeringen slutat trakassera och förtrycka det kubanska civilsamhället och släppt alla politiska fångar.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 Har Sverige krävt av den kubanska regeringen att José Daniel Ferrer och alla andra politiska fångar släpps?

 - - - -

Politiska fångar i Kuba
Svar på skriftlig fråga 2019/20:246 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesminister Ann Linde (S)
Politiska fångar i Kuba (docx, 86 kB)
Sverige Riksdag

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:246 av Jakob Forssmed (KD)
Politiska fångar i Kuba

Jakob Forssmed har frågat mig om Sverige har krävt av den kubanska regeringen att José Daniel Ferrer och alla andra politiska fångar släpps.

Rättssäkerhet och alla människors likhet inför lagen är grundläggande förutsättningar för ett fungerande demokratiskt samhälle.

Sverige följer, genom ambassaden i Havanna och EU, situationen för de mänskliga rättigheterna noga och lyfter frågor som yttrande-, mötes- och föreningsfrihet i såväl bilaterala samtal som inom ramen för EU-arbetet. Sverige följer och påtalar även situationen för politiska fångar. EU har både i Bryssel och i Havanna tagit upp fallet José Daniel Ferrer med kubanska företrädare.

Sverige framför regelbundet krav på efterlevnad av de mänskliga rättigheterna vid politiska konsultationer med Kuba. I våra löpande kontakter med kubanska företrädare är vi tydliga med vikten av respekt för mänskliga rättigheter och demokrati – samt vilken utveckling vi vill se i Kuba. De politiska fångarnas rättigheter behandlas också i Sveriges rapport om de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i Kuba.

Sverige är ett av de länder som tydligast och mest aktivt arbetar för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer skall beaktas i alla länder, inklusive i Kuba. Vi fördömer kränkningar av de mänskliga rättigheterna och åsidosättande av internationellt erkända rättsprinciper. Det svenska utvecklingssamarbetet har som primärt fokus att stödja en modernisering av landet och värna respekten för mänskliga rättigheter.

Avtalet för politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba utgör ytterligare ett sätt för EU att med en enad röst i förhållande till Kuba föra en dialog inom vilken demokrati och de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del. Den senaste dialogen om de mänskliga rättigheterna hölls i Bryssel den 3 oktober i år. Sverige verkade för en tydlig linje om de mänskliga rättigheterna.

Stockholm den 30 oktober 2019

Ann Linde